Idag har vi äntligen packat och jag har varit nära att få ett bryt några gånger. Var i stan med en runda och fixade det sista och växlade pengarna som jag fick på kalaset. Blev också lunch på Kebabhouse. 

Får se om jag kommer kunna somna sen. Hade ju vart bra att få ganska många timmars sömn eftersom vi med tidsomställningen antagligen kommer att dygna imorgon. 

Nu ska jag kolla över packningen igen  och sen slänga mig framför tvn

Godnatt!

Nu blev det visst sådär länge sen jag skrev igen..

 

Det är mycket tankar som flyger runt i huvudet.  Men innan jag skriver om det så blir det en uppdatering om vad som hänt sen sist, (det viktigaste iaf)

 

Valborg spenderades som vanligt ute hos faster med grill, volleyboll och härligt folk.

 

Det har bjudits på 1årskalas för den finaste lilla tjej jag vet, Alice. Tror hon blev nöjd med sina paket även om hon inte förstår så mycket än och dagen till ära så fick hon såklart lite tårta också. Mycket gos och bus med både henne och Max.

 

Jobbat på dagarna och reseplanerat, kollat på serier och fixat lite smått på kvällarna.

 

Igår hade jag lite kalas här hemma för mig. Vi blev inte så många men det gick bra ändå. Bjöd på dubbelmarinerad fläskfilé, potatissnurror, sallad och 2 såser. Till efterätt blev det whoopie pies och godis o snacks. Tack finaste familjen för bidrag till reskassan ♥

På kvällen åkte vi ut till Hasslö för att kolla på Eurovision, jag hoppades på Sanna eller Nederländernas bidrag men det blev "Skäggiga damen" som vann.

 

Idag har jag vart inne och jobbat mina sista timmar på 4 veckor. UNDERBART!

 

Jag ser fram emot att ha semester och åka på vad jag hoppas kommer bli en helt awesome resa men samtidigt kan jag inte låta bli att känna att livet är så fruktansvärt orättvist.

 

Älskade Mio ligger fortfarande på sjukhuset och lär göra det ett bra tag till som det ser ut nu, jag vill bara att han ska må bra och att han får komma hem snart. Har inte träffat han eller Madde på så himla länge och nu kommer det dröja minst 3 veckor till. Så saknade ♥

 

Såg på facebook att en liten kille de flesta i Karlskrona känner till då han föddes med en svår sjukdom har blivit en ängel. Än en gång, livet är så fruktansvärt orättvist! 

 

Tårarna har runnit många gånger de senaste veckorna. Jag kan inte ens förstå hur det känns för de närmaste när det gör så ont i mig på avstånd ♥

 

 

 

 

 

Bara 12 dagar kvar till resan nu. Jag längtar otroligt mycket och ser fram emot den samtidigt som det inte är kul att åka iväg när ens nära inte mår bra. 

Men det kan nog vara bra att komma bort ett tag. Det är lite annat som känna tungt just nu.